Fortsätt till huvudinnehåll

Sådant som värmer ett frysande inre.

  • Att krypa ner i ett varmt bad doftande av eteriska oljor, fönstret öppet så den friska luften kan stryka över mitt ansikte och mina ben (som aldrig riktigt får plats nedanför badkarskanten). Känna konstrasten av varmt och kallt på samma gång.
  • Poesi - som är skriven ur hjärtat och med bakgrund av äkta erfarenhet.
  • En riktigt bra bok - skriven med kärlek och engagemang, och som sköljer över mina sinnen med igenkännande, av det tunga och av det vackra.
  • Nätter när jag inte kan sova för att mina sinnen känns på helspänn. Att kliva upp och värma honungsmjölk och dricka ur en riktigt fin mugg. Sitta i stillheten och låta sig omfamnas av natten. Sedan lägga mig och känna att jag fortfarande inte kan sova, men ändå känna mig lugnad.
  • Att sitta stilla i en tryckande värld och känna hur dess enorma stillhet omsluter mig. Känna mitt medvetande vandra utanför det som är jag.
  • Att dela min vardag med någon jag tycker om. Att vara tillsammans tillräckligt många timmar i sträck för att glömma att vara obekväma och bara vara helt avslappnade i varandras sällskap. Och känna att de njuter lika mycket av min närvaro som jag av deras.
  • Att plötsligt inse att jag står en människa mycket närmre än vad jag räknade med att göra. Och upptäcka att jag bryr mig tillräckligt mycket för att bli rädd. Rädd för att förlora. Att veta att jag kan känna så djupt, och ändå våga gå närmre.
  • Att se någon le helt spontant från djupet av sitt inre, för att de i det precisa ögonblicket är helhjärtat och fullkomligt genuint lyckliga.
  • Att komma hem efter en lång dag, gå in till min bror och lyssna till när han spelar på sin gitarr. Eller i köket när mamma och jag lagar mat och han vill att jag ska sjunga med i låtarna fast jag sjunger jättefalskt.
  • Ägna en hel eftermiddag åt att baka bullar. Speciellt om de blir färdiga sent på kvällen, resten av familjen fortfarande vaken och kommer in för att göra en sällskap och smaka de nygräddade bullarna och dricka kall mjölk. Sitta och småprata till inpå småtimmarna och känna sig sådär varmt tillfreds inombords för att alla är samlade.
  • Dagar då jag bara inte kan sluta skriva.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vår plats i det uppenbara.

Min plats är i det uppenbara; att finnas till, att begrunda och formge Mitt liv har en ande; ett mål i sig självt - en vilja i det obskyra,  att syna sin egen existens Min längtan är mitt ankar i en närhet till en människa som vandrar i sina egna spår Min frihet är det varande som driver mig i min fortgång; den luft jag andas och spänsten i mina steg Allt jag har lägger jag hos dig i en framtid som ännu är öppen för ändring Du är en vision och jag min egen gud Allt jag vet är min egen bild av den värld jag skapar åt mig själv; Ett träsnitt skuret ur andras bark. En främlings milda ögon blåser storm i min spegelbild och ett ord kan få min gud att gå på knä Mitt inre åldras tiofalt linjerna i min hud Och dina händer stryker fortfarande slät sten Rista dess yta i väven på dina kläder, men spara en plats åt mig För min väg går genom det självklara och framtiden är allt jag har att ge Jag ritar mina tankar i askan av ett liv,  men ...

Månen, min vän.

Visste ni att det tar nästan exakt lika lång tid för månen att snurra ett varv runt sin axel som det tar för den att vandra ett varv runt jorden. Detta betyder att den har samma sida vänd mot jorden. Hela tiden. Så länge som människan har funnits (i tusentals år) och förundrats över månen har hon aldrig någonsin kunnat se månens baksida. Filosoferna och forskarna i Antikens Grekland som ägnade hela sitt liv åt sin fascination för himlakropparna kunde aldrig studera mer än månens framsida. Inte förren sateliten Luna 3 tog de första bilderna av månens baksida år 1966 kunde vi betrakta månen i sin helhet. Vi människor har en förmåga att anpassa oss efter de vi umgås med, de vi kretsar runt. Det slog mig att mina vänner förhåller sig till mig på ett visst sätt eftersom det stämmer överrens med hur jag fungerar. Det finns sidor av dem som jag aldrig kommer att få se eftersom de inte har någon koppling till mig. Allting är relativt. Bara för att jag inte kan se vissa kvaliteter hos a...
"If only, if only" the woodpecker sighs, "The bark on the tree was just a little bit softer" While the wolf waits below hungry and lonely he cries to the moo-oo-oon "If only, if only" If only, if only the moon speaks no reply reflecting the sun and all that´s gone by Be strong my weary wolf, turn around boldly Fly high my baby bird my angel, my only ur: Holes -Louis Sachar